Norrsken i Kiruna

I Kiruna går det att se norrsken från slutet av augusti fram till april. Här på Camp Ripan behöver du egentligen inte gå längre bort än ut på din egen stugbro för att se naturfenomenet, vi har till och med satt upp specialanpassade gatlyktor med nedvinklade skärmar för att norrskenet ska synas än bättre på himlen.
Vill du ha en mer äventyrlig upplevelse rekommenderar vi att du följer med på någon av våra norrskensturer, de första startar redan 1 september. Om du väljer höstens norrskensturer eller vinterns norrskensturer har ingen större betydelse för själva norrskensupplevelsen, norrskenet dansar och sprakar lika vackert under båda årstiderna! Fördelen med hösten är att du inte behöver klä dig lika mycket som under vintern medan fördelen med vintern är att skenet syns tidigare om dagarna då mörkret sänker sig betydligt fortare än under hösten.

Norrsken i Kiruna | Northern lights in Kiruna
Camp Ripan är en utmärkt plats att se norrsken ifrån. Utebelysningen på området är specialanpassade för att natthimlen ska synas ordentligt utan störande ljusföroreningar.

 

ALLMÄNT OM NORRSKEN
Kring Arktis (nordpolen) syns norrsken. Kring Antarktis (sydpolen) syns sydsken. Gemensam benämning för norr- och sydsken är polarsken.
Polarsken pågår dygnet runt, året runt. På satellitbilder syns det tydligt att skenen ligger som varaktiga ringar kring Arktis och Antarktis. Ringarna kallas norrskens- respektive sydskensovalen, de varierar i intensitet och storlek men försvinner aldrig. Dess centrum ligger kring de magnetiska polerna.
Latinska namnet för norrsken är AURORA BOREALIS. I den antika romerska mytologin var Aurora morgonrodnadens gudinna, borealis betyder nordlig. I svensk översättning blir Aurora Borealis nordlig morgonrodnad eller nordligt gryningsljus. Det latinska namnet för sydsken är AURORA AUSTRALIS.

NÄR OCH VAR SER MAN NORRSKEN?
I Sverige
är det i Norrbotten som man har störst chans att se norrsken och i Norrbotten är Kiruna en av de bästa platserna.
Norrsken syns bäst från september till april. Det måste vara mörkt och någorlunda klart väder. Det bästa är att stå ute på en öppen plats som inte störs av någon belysning.
Titta ofta mot himlen, den mest intensiva delen av ett norrsken varar oftast mindre än tio minuter. Är du osäker på om det är ett svagt norrsken eller ett moln du ser så kan du avgöra det genom att titta efter stjärnor. Stjärnor syns genom norrsken, inte genom moln. Därtill är ett norrsken aningen grönaktig och ändrar form på ett helt annat sätt än moln.

VAD HAR NORRSKEN FÖR FORM?
Formerna är
många, beroende på olika processer i rymden (solaktiviteten). Under tidig kväll är det mest vanligt att skenet formar sig likt en båge över himlen i riktning från öster till väster, ibland blir bågen aktiv och formar sig som ett draperi. En norrskensbåge kan vara mer än 100 mil lång medan bredden kan vara så smal som 100 meter.
Står man rakt under ett norrsken i magnetfältets riktning ser skenets strålar ut att komma från en enda punkt och stråla ut åt alla håll, då är det en korona man ser. För den som står längre norr- eller söderut och tittar på samma sken framträder det i bågform.
Under de mest färgsprakande norrskenen, de som uppstår under substormar (störning i magnetfältet, ursprungligen orsakad av solvinden), kan hela himlen fyllas av de mest otroliga former och färger.
När större delen av den energin är tömd kan man, mestadels efter midnatt, se bleka ljusfläckar tändas och släckas oberoende av varandra och i olika takt då är det ett pulserande norrsken som visar sig.

VILKEN FÄRG HAR NORRSKEN?
Grönt, rött,
violett och blått. Det närmaste gult man kommer är den gulgröna färg som oftast är den kraftfullaste färgen i ett norrsken.
De olika färgerna beror på vilket slags atomer, främst syre eller kväve, som träffas av partiklarna och vilken hastighet och laddning dessa har.

VARFÖR BLIR DET NORRSKEN?
Runt hela
jordklotet finns det ett tunt gashölje, atmosfären. I rymden utanför vår atmosfär rör sig hela tiden snabba laddade partiklar (ofta så små att de kan sväva fritt). För att dessa partiklar ska röra på sig behövs en energikälla, solen.
Partiklarna får en enorm hastighet med hjälp av energi från solvinden. När partiklarna ilar fram i universum fångas en del av dem upp av jordens magnetfält och styrs mot jordens poler.
Då partiklarna kommer in i jordatmosfären krockar de med de atomer (den minsta delen, byggstenen, av ett ämne) och molekyler (en grupp av atomer som sitter ihop) som finns där. Vid dessa sammanstötningar tar atomerna över en del av partiklarnas rörelseenergi. Atomerna blir överenergiska och släpper iväg överskottsenergin och ett ljus uppstår – norrsken.
Det mest intensiva norrskenet ligger på cirka 100 kilometers höjd men kan sträcka sig flera hundra kilometer upp i rymden, som mest till 1000 km.

LÅTER NORRSKEN?
Därom tvistar
forskarna. Många människor påstår sig ha hört ljud i samband med mycket starka norrsken, antingen som ett sprakande ljud som gnistorna från en eld eller som ett sorts vinande ljud.
Det som dock får vissa forskare att tvivla är att de som hört ljud säger att det sker precis samtidigt som norrskenet flammar som starkast. Men eftersom ljudet består av ljudvågor som rör sig långsammare än ljuset, så kan ljudet inte höras samtidigt som ljuset syns. Norrskenet finns på ungefär 100 kilometers höjd och det skulle ta närmare fem minuter för ljudet att nå betraktarens öron från det att denne ser ljuset.

VAD TRODDE MAN FÖRR?
En gemensam
tro för många urbefolkningar i Europa, Asien och Amerika var att norrskenet var den plats där de döda slog ner sina bopålar. Inte alla döda dock utan bara de som dött våldsamt eller gått en för tidig död till mötes; små barn, kvinnor i barnsäng, krigsoffer, självmördare och människor som blivit dräpta.
Samerna trodde att norrsken hade en koppling till vädret. Lyste norrskenet högt på himlen skulle det bli varmare. Den tron delades inte av alla folkslag utan en del trodde att det istället skulle bli kallare eller snöstorm. En gemensam nämnare för de flesta urfolk är att de i alla fall var överens om att fladdrande norrsken betydde att en förändring av väderleken var att vänta.
En annan gemensam nämnare för människorna i norrskenszonen, däribland även samer och indianer, var att skenet var något man skulle visa aktning och respekt för. Barn blev tillsagda att uppföra sig lugnt och stilla när norrskenet sprakade på himlen, att försöka sig på bus medan skenet pågick var inte tillrådligt.
Respekten för norrsken var till och med så stor att en del folkgrupper behöll sina barn inomhus medan norrskenet pågick av rädsla för att barnen annars kunde bli dödade av ljusfenomenet. Fast å andra sidan, sedan fanns det de som tyckte att det inte var så farligt så länge barnen hade mössor på sig, då skulle de i alla fall inte få håret bortbränt.

  • Camp Ripans huvudbyggnad

    Camp Ripans huvudbyggnad. Foto: Jonas Sundberg

  • Norrsken över Luossavaara

    Norrsken över Luossavaara. Foto: Tetsu Miwa